Så söker ni bidrag för tillgänglighetsanpassning av era anläggningar

Har er förening funderat på att göra anläggningen mer tillgänglig för alla – men tvekat när ni såg prislappen? Det är här bidrag för tillgänglighetsanpassning kommer in. Varje år finns det statliga och kommunala medel att söka från kommuner, Riksidrottsförbundet och statliga fonder, specifikt avsedda för att hjälpa idrottsföreningar att anpassa sina anläggningar. I den här guiden visar vi er exakt hur ni söker bidragen, vad ni behöver förbereda och hur ni undviker de vanligaste misstagen som gör att ansökningar avslås.

Varför tillgänglighetsanpassning gör er anläggning bättre för alla

Tillgänglighetsanpassning handlar inte bara om att "följa regler" – det handlar om att öppna dörrarna för fler spelare, ledare och familjer i er förening.

När ni anpassar er anläggning händer flera konkreta saker:

• Fler barn och ungdomar kan träna: Spelare med rörelsehinder, synskador eller andra funktionsnedsättningar får möjlighet att delta fullt ut i träningar och matcher.
• Föräldrar med rullstol eller barnvagn kommer in: En ramp eller hiss gör att alla föräldrar kan heja på sina barn vid sidan av planen.
• Ledare och domare med funktionsnedsättning kan bidra: Tillgängliga omklädningsrum och toaletter gör att ni kan rekrytera från en bredare grupp.
• Föreningen möter samhällets förväntningar: Kommuner och sponsorer ser positivt på föreningar som arbetar aktivt med inkludering.

Riksidrottsförbundet (RF) prioriterar tillgänglighet i sitt anläggningsstöd just för att det gynnar idrottens kärnuppdrag: att ge barn, ungdomar och vuxna möjlighet att vara aktiva.

För er som lag betyder det här konkret att ni kan rekrytera fler spelare, behålla familjer längre och bygga ett starkare lagsammanhang där alla känner sig välkomna.

Vad ni behöver ha klart innan ni ansöker om bidrag

Att söka bidrag kräver lite förarbete – men med rätt dokumentation ökar ni chansen att få ett ja rejält. Här är er checklista innan ni börjar fylla i ansökningsformulär:

Dokumentation av nuläget

• Ta foton på befintliga hinder: trappor utan ramper, smala dörrar, höga trösklar, otillgängliga toaletter.
• Beskriv vilka aktiviteter som påverkas: "Tre spelare i rullstol kan inte komma in i omklädningsrummet."
• Notera vad som fungerar bra i dag – visa att ni redan tänker på tillgänglighet.

Kostnadskalkyler från entreprenörer

• Hämta minst två offerter från olika byggföretag eller hantverkare.
• Se till att offerten specificerar material, arbetskostnad och tidsplan.
• Räkna med moms och oförutsedda kostnader – budgetera 10–15 % extra.

Förståelse för vad som kvalificerar

Inte alla förbättringar räknas som tillgänglighetsanpassning i bidragssammanhang. Godkända åtgärder inkluderar vanligtvis:

• Ramper och hissar
• Breddning av dörrar och gångar
• Tillgängliga toaletter och omklädningsrum
• Kontrastmarkeringar och ledstråk för synskadade
• Hörselslingor i mötesrum
• Automatiska dörröppnare

Däremot brukar renoveringar som gynnar alla (som ny målning eller bättre belysning) inte räknas som specifika tillgänglighetsåtgärder, även om de förbättrar miljön.

Kontaktuppgifter och mandat

• Stäm av med föreningsstyrelsen eller kansliet att ni har mandat att söka bidrag.
• Samla kontaktuppgifter till ordförande, kassör och den som ska ansvara för projektet.
• Kolla om föreningen har organisationsnummer och bankkonto registrerade – det krävs för utbetalning.

Tidsplan

• När behöver anpassningen vara klar? (t.ex. före nästa säsong)
• Hur lång tid tar byggprocessen enligt entreprenören?
• När är ansökningsdeadline hos bidragsgivaren? (Vissa har fasta datum varje år.)

Tips: Skapa en enkel projektmapp (digitalt eller fysiskt) där ni samlar alla dokument. Med SportAdmin kan ni använda ekonomifunktionen för att hålla reda på offerter och kostnadsuppföljning i ett och samma system – det underlättar både ansökningsprocessen och den senare rapporteringen till bidragsgivaren.

Hitta rätt bidrag för er tillgänglighetsanpassning

Det finns flera källor att söka bidrag från – nyckeln är att hitta den som passar er anläggning och era behov bäst. Här guidar vi er steg för steg genom var ni ska leta.

Steg 1: Börja lokalt – er kommun

De flesta kommuner har egna bidrag för föreningslokaler och idrottsanläggningar. Så här hittar ni dem:

1. Gå in på er kommuns webbplats och sök efter "föreningsbidrag" eller "anläggningsbidrag".

• Kolla under avdelningar som "Fritid", "Kultur och fritid" eller "Föreningsstöd".
• Ring kommunens föreningssamordnare direkt – de kan tipsa om vilka bidrag ni är behöriga att söka.
• Fråga om kommunen kräver medfinansiering (dvs. att ni eller en annan bidragsgivare står för en del av kostnaden).

Viktigt att kolla: Vissa kommuner prioriterar anläggningar som används av många föreningar eller som ligger i områden med lågt idrottsdeltagande. Beskriv gärna hur många barn och ungdomar som tränar hos er.

Steg 2: Riksidrottsförbundet (RF) och RF-SISU

RF fördelar statliga medel till anläggningsstöd med särskild prioritet för tillgänglighet och barn/ungdomar. Ansökningar går via ert regionala RF-SISU-distrikt.

1. Hitta ert distrikt på rf.se under "Distrikt och specialidrottsförbund".

• Kontakta distriktets anläggningsansvariga för att få information om ansökningsperioder (ofta en gång per år).
• Ansök via IdrottOnline (RF:s gemensamma system) eller enligt distriktets egna rutiner.
• Bifoga dokumentation av nuläget, kostnadskalkyler och en beskrivning av hur anpassningen gynnar barn/ungdomar och personer med funktionsnedsättning.

RF bedömer ansökningar utifrån:

• Tillgänglighet och inkludering
• Hållbarhet (miljö och långsiktig nytta)
• Antal barn och ungdomar som påverkas
• Om kommunen medfinansierar

Steg 3: Allmänna arvsfonden – lokalstöd

Arvsfonden stödjer projekt som gynnar barn, ungdomar, äldre eller personer med funktionsnedsättning. Deras lokalstöd kan användas för nya lokaler eller anpassning av befintliga.

Krav: Alla projekt som får stöd måste vara fullt tillgängliga – vilket betyder att ni ändå måste planera för heltäckande tillgänglighet, inte bara enstaka åtgärder.

1. Gå till arvsfonden.se och välj "Lokalstöd".

• Läs igenom kriterierna: innovation, inkludering, långsiktig nytta.
• Ansök online med en detaljerad projektplan som visar hur lokalen kommer att användas och vem den gynnar.

Arvsfonden är ett bra komplement om er anpassning är en del av ett större projekt, t.ex. om ni bygger om en hel lokal för att kunna erbjuda idrott till fler målgrupper.

Steg 4: Boverket – stöd för gemensamma utrymmen

Om er idrottslokal ligger i ett hyreshus eller bostadsrättshus kan ni söka Boverkets stöd för anpassning av gemensamma utrymmen. Detta gäller t.ex. entréer, trapphus eller hissar.

• Maxbelopp: 200 000 kr per åtgärd (25 % av totalkostnaden)
• Exempel: En ramp som kostar 700 000 kr kan ge 175 000 kr i stöd.
• OBS! Viktigt: Stöd för hissar upphör den 31 december 2025 – ansök snarast om ni planerar en hissinstallation.

Ansökningar hanteras av länsstyrelsen i ert län. Kontakta dem för blanketter och vägledning.

Steg 5: Jordbruksverket – för landsbygdsföreningar

Föreningar på landsbygden kan söka investeringsstöd för idrottsanläggningar och fritidslokaler genom Jordbruksverket. Stödet inkluderar tillgänglighetsanpassningar.

Obs: Regionala begränsningar gäller – kolla med er länsstyrelse om ert område kvalificerar.

Sammanfattning: Vilken bidragsgivare passar er?

Bidragsgivare	Passar för	Maxbelopp/Villkor	Ansök via
Kommun	Alla lokala föreningar	Varierar, ofta krävs medfinansiering	Kommunens webbplats
RF-SISU	Idrottsanläggningar, barn/ungdom prioriteras	Varierar årligen	RF-SISU-distrikt
Arvsfonden	Större lokalprojekt, full tillgänglighet	Projektbaserat	arvsfonden.se
Boverket	Gemensamma utrymmen i hyres-/bostadshus	Max 200 000 kr (25 %)	Länsstyrelsen
Jordbruksverket	Landsbygdsanläggningar	Varierar regionalt	Länsstyrelsen

Tips: Sök gärna från flera källor samtidigt – många föreningar kombinerar kommunalt stöd med RF-bidrag för att täcka hela kostnaden.

Så skriver ni en stark bidragsansökan steg för steg

En bra ansökan gör skillnaden mellan ja och nej. Här är er guide till att skriva en ansökan som sticker ut:

Steg 1: Beskriv nuläget – visa konkreta hinder

Börja med att måla upp en bild av hur det ser ut i dag. Var specifik:

• "Vår omklädningslokal har en trappa med fem steg vid ingången, vilket gör att spelare i rullstol inte kan komma in."
• "Toaletterna har för smala dörrar (65 cm) för att rymma en rullstol."
• "Det saknas kontrastmarkeringar vid trappor, vilket skapar fallrisk för spelare med synnedsättning."

Bifoga gärna foton som visar hindren – bilder säger mer än tusen ord.

Steg 2: Specificera planerade åtgärder med kostnader

Lista exakt vad ni ska göra och vad det kostar. Använd en tydlig tabell:

Åtgärd	Beskrivning	Kostnad (inkl. moms)
Ramp vid entré	Betongramp, 6 meter, halkfri yta, räcke	85 000 kr
Breddning av dörrar	Två dörrar breddas till 90 cm	45 000 kr
Tillgänglig toalett	Anpassad toalett med stödhandtag	120 000 kr
Oförutsett	Buffert 10 %	25 000 kr
Totalt		275 000 kr

Bifoga offertdokument från entreprenörer som underlag.

Steg 3: Förklara effekten – vem gynnas och hur?

Detta är hjärtat i er ansökan. Beskriv konkret hur anpassningen förändrar vardagen:

• "Med rampen kan 10 fler barn och ungdomar med rörelsehinder delta i våra träningar."
• "Föräldrar med barnvagn eller rollator kan för första gången komma in och titta på matcher."
• "Vi kan rekrytera ledare med funktionsnedsättning, vilket stärker vår kompetens och mångfald."

Koppla gärna till RF:s prioriteringar: barn/ungdomar, inkludering, långsiktig hållbarhet.

Steg 4: Bifoga nödvändig dokumentation

Kontrollera att ni inkluderar:

• Kostnadskalkyler/offerter
• Foton av nuläget
• Ritningar eller skisser av planerade åtgärder (om tillämpligt)
• Föreningens stadgar och organisationsnummer
• Eventuella tillstånd från fastighetsägaren (om ni hyr lokalen)
• Beslut från föreningsstyrelsen om att söka bidraget

Steg 5: Skicka in via rätt kanal

• Kommun: Ofta via ett digitalt formulär på kommunens webbplats eller via e-post
• RF-SISU: Via IdrottOnline eller distriktets eget system
• Arvsfonden: Onlineansökan på arvsfonden.se
• Boverket: Via länsstyrelsen i ert län

Dubbelkolla deadline och se till att ansökan är komplett innan ni skickar in den – ofullständiga ansökningar riskerar att avslås direkt.

Tips för att stärka er ansökan

• Visa samverkan: Om flera föreningar använder anläggningen, nämn det – det ökar samhällsnyttan.
• Inkludera siffror: "150 barn tränar här varje vecka" är starkare än "många barn".
• Beskriv en långsiktig plan: Visa att ni tänker framåt – t.ex. "När rampen är klar planerar vi en rekryteringskampanj riktad till familjer med funktionsnedsättning."
• Be någon läsa korrektur: Stavfel och otydligheter ger ett dåligt intryck – låt en annan ledare eller styrelsemedlem granska texten.

Vanliga misstag när lag söker tillgänglighetsbidrag

Att undvika dessa fallgropar ökar era chanser att få ja redan första gången:

1. Ofullständig kostnadsdokumentation

Att skicka in en ansökan med "ungefärlig kostnad 100 000 kr" utan offert är en säker väg till avslag. Bidragsgivare behöver se exakta siffror från professionella entreprenörer.

Lösning: Hämta alltid minst två skriftliga offerter innan ni ansöker.

2. Missade deadlines

Många bidrag har fasta ansökningsperioder en eller två gånger per år. Missar ni deadline får ni vänta till nästa omgång – vilket kan försena projektet med ett helt år.

Lösning: Lägg in deadlines i er kalender redan när ni börjar planera. Om ni använder SportAdmin kan ni skapa en påminnelse i systemets kalender så att hela laget ser när ansökan ska vara klar.

3. Glömmer att koordinera med föreningsstyrelsen

Även om ni som lag driver projektet måste föreningen formellt ansöka om bidraget. Om styrelsen inte är informerad kan hela processen stanna upp.

Lösning: Informera styrelsen tidigt och be om ett skriftligt beslut om att ni får söka bidrag i föreningens namn. Använd gärna SportAdmins kommunikationsfunktioner för att dela information med styrelsen.

4. Ansöker om icke godkända åtgärder

Inte alla förbättringar räknas som tillgänglighetsanpassning. Att måla om väggar eller köpa nya möbler är sällan bidragsberättigat.

Lösning: Ring bidragsgivaren och fråga om era planerade åtgärder kvalificerar innan ni lägger ner tid på ansökan.

5. Underskattar projektets omfattning

Att tro att en ramp kan byggas på två veckor eller att kostnaden stannar vid offerten är naivt. Byggprojekt tar ofta längre tid och kostar mer än planerat.

Lösning: Lägg till 10–15 % buffert i både tid och budget. Planera för att projektet ska vara klart minst en månad innan ni absolut behöver det.

6. Dokumenterar inte nuvarande tillgänglighetshinder ordentligt

En vag beskrivning som "lokalen är inte tillgänglig" ger inte bidragsgivaren tillräckligt underlag. De behöver förstå exakt vad som är problemet.

Lösning: Ta foton, mät dörrbredder, räkna trappsteg och beskriv konkret vem som inte kan ta sig in i dag.

Vad händer efter att ni skickat in er ansökan?

När ansökan är inskickad börjar väntetiden – men det finns saker ni kan göra för att förbereda er:

Typisk tidsplan efter inlämning

• 1–2 veckor: Bekräftelse på att ansökan mottagits (ofta automatiskt)
• 4–12 veckor: Granskning och bedömning av ansökan
• 3–6 månader: Beslut kommuniceras via e-post eller brev

Tidsramen varierar mellan bidragsgivare – RF-SISU och kommuner kan vara snabbare än statliga fonder som Arvsfonden.

Under granskningsprocessen

Bidragsgivaren kan:

• Begära kompletterande information eller förtydliganden
• Göra ett platsbesök för att se anläggningen
• Kontakta er för att diskutera projektets omfattning

Tips: Håll kontaktpersonen (den som står som ansvarig i ansökan) tillgänglig via e-post och telefon. Snabba svar på frågor visar att ni är engagerade.

Om ni får ja – nästa steg

Grattis! Nu börjar det roliga arbetet. Här är vad ni behöver göra:

1. Läs beslutet noga: Kolla vilka villkor som gäller, t.ex. när projektet ska vara klart och hur ni ska rapportera.

• Teckna avtal med entreprenör: Boka in byggtiden så snart som möjligt.
• Informera medlemmar och föräldrar: Berätta om projektet och eventuella tillfälliga störningar under byggtiden.
• Dokumentera processen: Ta foton före, under och efter – ni behöver ofta skicka in en slutrapport med bilder.
• Följ upp ekonomin: Spara alla kvitton och fakturor – bidragsgivaren kan begära redovisning.

Med SportAdmins ekonomifunktion kan ni enkelt spåra alla utgifter kopplade till projektet och generera rapporter när bidragsgivaren begär redovisning.

Om ni får nej – vad nu?

Ett avslag är inte slutet. Här är era alternativ:

• Be om feedback: Kontakta bidragsgivaren och fråga varför ansökan avslogs – ofta får ni värdefulla tips inför nästa försök.
• Förbättra och ansök igen: Många föreningar får ja andra eller tredje gången efter att ha stärkt ansökan.
• Sök från en annan källa: Om kommunen sa nej, prova RF-SISU eller Arvsfonden.
• Överklaga: Vissa bidragsgivare tillåter överklagande – kolla beslutet för information.

Ge inte upp – tillgänglighetsanpassning är en prioriterad fråga och det finns pengar att söka.

Checklista: från ansökan till färdig anpassning

Här är er kompletta checklista för hela processen – bocka av varje punkt allteftersom ni går framåt:

Före ansökan

• Dokumentera nuvarande tillgänglighetshinder med foton
• Hämta minst två kostnadsofferter från entreprenörer
• Identifiera vilka bidrag ni är behöriga för (kommun, RF-SISU, Arvsfonden, Boverket)
• Stäm av med föreningsstyrelsen och få mandat att ansöka
• Samla kontaktuppgifter till ansvariga personer
• Kontrollera ansökningsdeadline och skapa tidsplan

Under ansökan

• Beskriv nuläget konkret i ansökan
• Lista alla planerade åtgärder med kostnader
• Förklara vem som gynnas och hur (antal barn/ungdomar, effekt på inkludering)
• Bifoga alla nödvändiga dokument (offerter, foton, stadgar, tillstånd)
• Låt någon annan läsa korrektur innan inlämning
• Skicka in ansökan via rätt kanal innan deadline

Efter ansökan

• Bekräfta att ansökan mottagits
• Håll kontaktpersonen tillgänglig för eventuella frågor
• Vänta på beslut (3–6 månader)
• Vid ja: teckna avtal med entreprenör och boka byggtid
• Vid nej: be om feedback och planera för en ny ansökan

Under byggtiden

• Informera medlemmar och föräldrar om projektet
• Dokumentera processen med foton (före, under, efter)
• Spara alla kvitton och fakturor
• Följ upp att arbetet utförs enligt plan

Efter färdigställande

• Skicka slutrapport till bidragsgivaren med foton och ekonomisk redovisning
• Fira med laget och medlemmarna – ni har gjort skillnad!
• Berätta om projektet på er webbplats och i sociala medier
• Planera för nästa steg i tillgänglighetsarbetet

Malltext: Informera föräldrar om projektet

När ni fått bidraget godkänt kan ni skicka detta meddelande till föräldrar och medlemmar:

Ämne: Vår anläggning blir mer tillgänglig – här är vad som händer

Hej alla!

Vi har fantastiska nyheter! Vår förening har fått bidrag för att göra anläggningen mer tillgänglig för alla. Under [period] kommer vi att bygga en ramp vid entrén, bredda dörrar och anpassa toaletterna.

Detta betyder att fler barn och familjer kan vara med oss – oavsett funktionsförmåga. Under byggtiden kan det bli lite trångt, men vi gör vårt bästa för att träningarna ska fortsätta som vanligt.

Tack för ert tålamod – snart har vi en anläggning där alla är välkomna!

Vänliga hälsningar,

Det varierar kraftigt mellan bidragsgivare. Boverket ger max 200 000 kr (25 % av kostnaden), medan RF-SISU och kommuner kan täcka större andelar beroende på projektets omfattning och samhällsnytta. Räkna med att ni behöver medfinansiering från flera källor för större projekt.

Måste vi vänta på bidraget innan vi börjar bygga?

Räkna med minst 6–12 månader totalt: 3–6 månader handläggningstid plus 2–4 månader byggtid. Planera därför i god tid före säsongsstart.

Kan vi söka flera bidrag samtidigt?

Kontakta bidragsgivaren omedelbart. Ibland kan bidraget utökas om merkostnaden är motiverad, men oftast får föreningen stå för mellanskillnaden. Därför är det viktigt att ha en buffert i budgeten från start.

Behöver vi redovisa hur pengarna använts?

Ja, alla bidragsgivare kräver ekonomisk slutredovisning med kvitton och fakturor. Många vill också ha foton av det färdiga resultatet och en beskrivning av hur anpassningen används. Spara därför all dokumentation under hela projektet.

Har ni frågor om hur SportAdmin kan hjälpa er förening att hålla ordning på ekonomi och administration under ett tillgänglighetsanpassningsprojekt? Kontakta oss så guidar vi er vidare. Tillsammans skapar vi en idrott där alla kan vara med!